Ett litet utdrag från vad
jag tidigare publicerat både digitalt och ”analogt”. Och alla - Tack för att ni varit med och gjort detta året fantastiskt!
Individer innehar narcissistiska egenskaper endast intresserade av att agera utifrån att gynna det egna intresset och tillgodose sina egna behov, utan att bry sig nämnvärt om hur det påverkar andra. Det förs i skrivande stund diskussioner om narcissism ska plockas bort som diagnos i den reviderade upplagan av psykiatrins sammanställning av olika tillstånd av psykisk ohälsa. Narcissim anses inte längre vara ett sjukligt tillstånd, sannolikt eftersom alltför många drivs av en överdriven tro på sin egen förmåga och självupptagenhet. Det finns helt enkelt alltför många som lider av symtomen, vilket innebär att det möjligen betyder att det är att betrakta som allmänmänskliga egenskaper i ett alltmer individualistiskt samhälle där självförverkligandet är den mest grundläggande drivkraften hos människorna.
För att skilja sig från mängden är det idag viktigt att skapa sig ett personligt varumärke. Genom sin profil och statusuppdateringar på Facebook, och genom sina bilder på Instagram har individen möjlighet att kontrollera och konstruera sitt virtuella framträdande och välja hur man vill bygga upp sitt personliga varumärke och bli uppfattad av andra.
I det postmoderna samhället står jaget i fokus. Alla beslut som vi tar är kopplade till hur det påverkar oss själva. För att kunna synas på en konkurrensinriktad marknad måste jaget göras attraktivt och åtråvärt. Genom konsumtionen av tingen på marknaden skapar vi en ny identitet. Vår identitet och självbild är socialt konstruerad av berättelser, narrativ, bilder och ikoner som vi presenteras för i vårt vardagliga liv. De modeller som vi presenteras för och de berättelser som vi tar del av härstammar från en marknadsstyrd mediemaskin, som i väsentlig utsträckning påverkar föreställningen av hur vi bör leva våra liv. Vår identitet skapas och konstrueras via media som ständigt uppmanar oss till att förverkliga oss själva. Media framställer en idealbild av människan, och skapar en föreställning om hur människan bör vara och hur individen kan förändra sig själv för att nå upp till idealbilden. Vi förförs av livsstilsmedias bild av ett liv med ett lyckligt slut som porträtterar och konstruerar framgångsrika individers liv enligt en idealbild, vars attraktiva livsstil vanligt folk uppmanas till att sträva efter. Den ständiga strävan efter förbättring är temat i livsstilsmedia som presenterar lösningar på hur det vardagliga livet kan förändras till det ideala. Genom kändisarna som verktyg konstrueras konsumtionsmönster eftersom den ideala livsstilen kräver en ansenlig samling av konsumtionsvaror. Kända bloggare bjuds in till event i storstäderna - som organiseras av experter på området som studerat Service Management med inriktning event eller någon annan utbildning som syftar till att gå storkapitalets ärende och främja konsumtionskulturen - för att mingla och dricka drinkar i syfte att lägga upp bilder på sina bloggar eller Instagram som har flera tusen besökare varje dag, vilket är ett nytt sätt av företag att marknadsföra och göra reklam för sina produkter på. Kändisar fungerar som mobila reklampelare som utnyttjas av företag för att tjäna pengar på en konkurrensinriktad marknad, där det hela tiden handlar om att ligga före konkurrenten. Kändisar kan betraktas vara en form av elitmakt eftersom de representerar den ideala livsstilen. Eller snarare ett verktyg; en förlängd arm av företagens makt. Kändisarna rör sig fritt och flytande mellan olika fält som innefattar berömmelse. Deras sätt att leva framställs som att alla individer kan uppnå genom att förändra och förbättra, och byta ut sitt gamla livsmönster, vilket uppnås genom att införskaffa varor och produkter. Individen önskar sig inget vanligt liv, utan vill vara fri och egen, förverkliga sina drömmar och ägna sig åt nöjen. I livsstilsmagasinen hävdas implicit att en identitet går att köpa genom konsumtion. Den nya informationsteknologin har förändrat människors värderingar och ideal. Vi lever i ett ”winner takes it all- samhälle”; ett instabilt samhälle där människan aldrig kan känna sig trygg och säker, där väldigt många lider av stress och psykisk ohälsa. Människan är i stort behov av vardagliga rutiner för att känna trygghet och stabilitet i tillvaron. Väsentligt för att överleva och inte känna existentiell ångest är att människor känner trygghet och att man kan lita på andra människor. Att inte känna sig trygg framkallar känslor av ångest, osäkerhet och rädsla, som i sin tur framkallar dålig självkänsla. Känner sig individen otrygg i tillvaron oförmögen att kunna lita på andra människor uppstår vad man brukar kalla för brist på ontologisk trygghet. Den ontologiska tryggheten grundas i en förtröstan om att den sociala och materiella handlingsmiljön är konstant och att den egna identiteten är kontinuerlig. Den stabila identiteten hos individen bildas genom utvecklandet av en känsla av trovärdighet som skapas av tilliten till andra människor. När verkligheten betraktas som farlig och osäker uppstår otrygghet. I tillståndet inbillar sig människorna att de har makt och kontroll över sitt eget liv för att verkligheten inte ska bli helt outhärdlig. I en tid av osäkerhet där individen står i fokus kan man inte förvänta sig pålitlig hjälp av andra människor eller av det allmänna. Individer innehar narcissistiska egenskaper endast intresserade av att agera utifrån att gynna det egna intresset och tillgodose sina egna behov, utan att bry sig nämnvärt om hur det påverkar andra. Det förs i skrivande stund diskussioner om narcissism ska plockas bort som diagnos i den reviderade upplagan av psykiatrins sammanställning av olika tillstånd av psykisk ohälsa. Narcissim anses inte längre vara ett sjukligt tillstånd, sannolikt eftersom alltför många drivs av en överdriven tro på sin egen förmåga och självupptagenhet. Det finns helt enkelt alltför många som lider av symtomen, vilket innebär att det möjligen betyder att det är att betrakta som allmänmänskliga egenskaper i ett alltmer individualistiskt samhälle där självförverkligandet är den mest grundläggande drivkraften hos människorna. På den flexibla arbetsmarknaden uppmanas individen till att utforma sitt eget liv där var och en av de anställda upplever att de har mer frihet och makt över sitt eget liv än vad de i själva verket har. Företagen visar ingen påtaglig lojalitet gentemot sina anställda. Kraven på arbetskraften på den konkurrensinriktade marknaden är orimlig. Individen förväntas vara anpassningsbar och flexibel. En ny skara arbetsföra individer står klara, redo att byta plats med den anställda om den anställda inte är nöjd med sina arbetsförhållanden. I händelse av att individen inte lyckas ta tillvara på sin frihet och alla möjligheter som står till förfogande får individen skylla sig själv. Rädslan över att inte räcka till finns ständigt närvarande eftersom företagen omplacerar och avskedar, och det finns alltid någon kvalificerad individ som står på tur om man inte anpassar sig efter kraven. Konsumtionssamhället skapar samhällets värderingar och den rädsla hos individen som skapar vår tids olycka. För att kunna överleva på arbetsmarknaden måste man framkalla en efterfrågan och verka attraktiv som individ, vilket innebär att människan aldrig kan slappna av och känna sig rofylld. Den ekonomiska eliten har större möjligheter att lyckas eftersom de kan ta fler risker utan att riskera att fullständigt misslyckas. Eliten har genom sin makt möjligheter att bestämma vilken kunskap i samhället som bör anses betydelsefull genom att forma normer och värderingar, som blir en självklar del i vår verklighet och ses som naturligt genom ständig upprepning eftersom ingen ifrågasätter det.
För att skilja sig från
mängden är det idag viktigt att skapa sig ett personligt varumärke. Genom sin
profil och statusuppdateringar på Facebook, och genom sina bilder på Instagram
har individen möjlighet att kontrollera och konstruera sitt virtuella framträdande
och välja hur man vill bygga upp sitt personliga varumärke och bli uppfattad av
andra. Naturligtvis framhåller man de positiva sidorna och undanhåller de
negativa som man inte vill dela med sig av med andra. Det handlar i väsentlig
grad om att ha kontroll över hur andra ska uppfatta en själv för att stärka det
personliga varumärket. Den virtuella identiteten har sedan internets intåg och
dess ökade betydelse, tagit form och blivit alltmer relevant. Det har blivit
lättare för individen att ta del av all sorts information och hålla sig
uppdaterad, och även uppdatera andra genom att dela med sig av information om
sig själv och sina egna aktiviteter. Den virtuella identiteten blir mest
framträdande genom sociala medier där individer kommunicerar och interagerar
med andra användare. Det som individer presenterar är det idealiska snarare än
det verkliga jaget, vilket innebär att på det sättet individen framställer sig
uppfattas som bekräftelsesökande och i vissa avseenden skrytsamt av dess
omgivning. Detta menar forskare har bidragit till en viss förändring av
kulturen och det mänskliga beteendet där den virtuella identiteten får ta allt
större plats, och skryt och självhävdande genom statussymboler är alltmer
vanligt. Hur kommer det sig att man tror att andra är intresserade av bilder på sin
upphängda tvätt eller vad man ätit till frukost? Hur kan ordet selfie
tillkommit som ett av de vanligaste orden under 2013? Varför tar man en bild på
sig själv överhuvudtaget? En väsentlig normförändring har skett under de
senaste åren i synen och framställningen av sig själv. Att framhäva jaget på
det sätt man gör idag hade för bara 20 år sedan betraktats i det närmaste som
sjukligt. Varför har vi ett påtagligt behov av att få bekräftelse av andra för
allt vi gör? Även för de mest banala aktiviteterna. Jag tror att det har ett
nära samband med den individualistiska och narcissistiska personligheten med en
överdriven tro på sin egen förmåga och betydelse, där självförverkligandet är
den grundläggande drivkraften.
Den symboliska konsumtionen uppstår när en
produkt konsumeras på grund av emotionella aspekter, som handlar om viljan av
att konsumera, snarare än funktionella aspekter som handlar om behovet av att
konsumera. Den symboliska konsumtionen handlar om att individen konsumerar för
att bli accepterad av sin omgivning, vilket är ett sätt att förbättra och
upprätthålla sin status och makt i gruppen eller i samhället. Eftersom
bekräftelsebehovet är stort använder individer produkterna som symboler för att
kommunicera med omgivningen som en form av det förlängda jaget. De symboliska
produkterna blir ett socialt hjälpmedel som syftar till att uppvisas för andra för
att bli accepterad av omgivningen. Den symboliska kommunikationen kan handla om
att befinna sig på ”det rätta” stället genom att logga in på vissa ställen för
att förmedla för andra att man är just där. Det kan även handla om att man äter
exklusiv mat, konsumerar ”de rätta” produkterna eller medverkar vid en
aktivitet som man vill förmedla till omvärlden. Det handlar nästan alltid om
att man vill framställa sig själv i god dager och befinna sig på exklusiva
platser och bevista populära miljöer. Individen vill exempelvis inte visa för
omvärlden att den befinner sig i väntrummet på gynekologmottagningen eller storstädar
i källaren. Att synliggöra sig genom att kommunicera via sociala nätverk
handlar om självhävdande och har blivit allmänt accepterat av medborgarna som
mer än gärna visar upp sina tillgångar, och skryter om sina framgångar och
bedrifter för att få bekräftelse av andra. Dagligen utsätts individer för denna
nya nivå av bekräftelsebehov, som handlar om att skapa sin identitet och
framhålla sina positiva egenskaper. Detta sökande efter bekräftelse har
underlättats av möjligheterna att genom den virtuella identiteten framhäva den
idealiska sidan av jaget. Individens
självuppfattning är uppbyggd av positiva och negativa uppfattningar om sig själv
som påverkar självkänslan, som influeras av en process där individer jämför
sina attribut med andras attribut som anses vara idealiska. Detta får som
konsekvens att individens jag blir tudelat. Det idealiska jaget representerar
hur individen vill vara och bli uppfattad som, och det verkliga jaget
representerar hur individen faktiskt är. Denna ideala bild som förmedlas
av andra kan ge upphov till en negativ uppfattning av det egna och verkliga
jaget, som kan leda till självtvivel och självförakt, och resultera i minskad
självkänsla. Självbekräftelse av andra har inom
forskningen även visat sig ger upphov till psykologisk påverkan genom minskat
självförtroende då individer upplever att andra har ett betydligt bättre och
lyckligare liv än dem själva. Behovet av att styrka det verkliga jaget
genom statussymboler och exponerandet av extraordinära händelser blir ett sätt
att visa inför andra att man inte halkat efter. Individer döljer därav sina
svagheter genom att förstärka och kommunicera sin styrka. Trots att väldigt
många avslöjat att den enorma självhävdelsen på de sociala nätverken är
överdriven, blir det svårt att inte påverkas av andras bekräftelsebehov. Vid
osäkerhet söker individer efter ledtrådar och vägledning hos sin omgivning, och
influeras av andras beteende för att veta hur de själva ska handla.
Sammanfattningsvis menar jag och många
anda beteendevetenskapliga forskare att den mentaliteten som är rådande på
Facebook och Instagram är en form av tävling som handlar om att visa upp hur
bra man är och hur bra och lyckligt liv man har. Bilden som visas upp är oftast
bättre än vad det egentligen är. Även om det finns en medvetenhet och ett
kritiskt förhållningssätt beträffande andras presentationer av sig själva vill
jag hävda att det sociala spelet genom användandet av sociala medier såsom
Facebook och Instagram handlar om representationer av den egna identiteten i
syfte att få bekräftelse av andra. Huvudsyftet med det materialet som publiceras
handlar om att så många som möjligt ska ta del av budskapet för att få någon
form av respons tillbaka. Om budskapet handlade om att kommunicera med vänner
finns det andra stängda kanaler för den formen av kommunikation.
Och återigen avslutningsvis - Tack för att ni varit med och gjort detta året fantastiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar