Miljömedvetande och miljöbeteende

Flertalet människor börjar inse att sättet som vi för närvarande lever på inte är hållbart. Den västerländska livsstilen som grundas i konsumtion och överexploatering av jordens resurser bidrar till att energiförbrukningen ökar och mängden av utsläpp av växthusgaser ökar. Vi besitter idag kunskapen och förfogar över resurserna för att vidta ett stort antal konkreta handlingsåtgärder för att reducera människans negativa påverkan på jorden och klimatet. De konkreta åtgärderna som privatpersoner kan vidta består i att sänka elförbrukningen, reducera antalet resor som bidrar till stora koldioxidutsläpp, källsortera avfall och köpa ekologiska livsmedel. Transporter är en väldigt stor bidragande faktor till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna som orsakas av utsläpp av växthusgaser såsom koldioxid. Koldioxidutsläppen från flyg beräknas vara 2,5 gånger högre än utsläppen från vägtransporter, och har ökat stadigt under en 50 års period; en ökning som skett i snabbare takt än transporter på land. Ungefär hälften av alla internationella resor skedde med flyg år 2011 enligt UNWTO (2012). Det har en betydande negativ påverkan på miljön eftersom det är det transportmedel som producerar mer koldioxid per passagerarkilometer än något annat transportmedel. En ökad miljömedvetenhet hos individer behöver inte betyda att beteendet förändras. När det gäller långa utlandsresor visar flera studier att människors benägenhet att flyga inte har minskat. Miljöbeteendet hos en och samma person förändras beroende på olika situationer. Inom turism och resandet övervägs sällan beslutet att resa utifrån miljömässiga faktorer, vilket kan förklaras genom att många turister inte är medvetna om resandets konsekvenser för miljön, och hur flyget bidrar till klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Miljömedvetenheten hos den enskilde har snarare ett lokalt fokus i form av exempelvis källsortering, köp av ekologiska produkter och varor, och undvikande av nedskräpning. Även om en medvetenhet finns om resandets negativa miljöpåverkan ser man det på individnivå inte som sitt ansvar, och väljer istället att skjuta ansvaret ifrån sig. Ett konkret exempel härrör från en bekant som är miljövetare och arbetar som miljökonsult inom den privata sektorn, och således bör ha omfattande kunskaper om transportsektorns negativa påverkan på miljön. Hon försöker envetet påverka andra att inte skräpa ner i naturen, att börja källsortera och att köpa ekologiska råvaror och produkter, men hon åker på nöjesresor i form av dagsutflykter till avlägsna platser med bil ett par gånger i månaden och reser med flyg till turistresemål flera gånger om året. En påtaglig dubbelmoral är närvarande i förhållandet och medvetenheten kring miljöproblemet, vilket avspeglar den enskildes miljöbeteende. En del av det moraliska dilemmat består i resonemanget om friheten att resa. Resandet har blivit mer och mer accepterat som en viktig del i människors liv och värderas högt av den enskilde individen. Fördelarna med resandet överväger de negativa effekterna. Ansvaret för klimatförändringarna anses inte ligga hos den enskilde individen. Således saknas det dels kunskap kring miljöproblemet och individens egen påverkan, dels beredvillighet att förändra det egna beteendet eftersom det inte betraktas vara ett individuellt ansvar. Klimatproblemet anses för svårhanterbart och komplicerat. Individen överför ansvaret till externa aktörer såsom regeringar och internationella organisationer som anses ha det övergripande ansvaret att införa klimatpolitiska åtgärder för att påverka individens beteende. Det finns en oerhörd komplexitet vad gäller det individuella ansvaret att hantera klimatproblemet. Samtidigt som jag anser att individen har ett ansvar att förändra sitt beteende kommer inte några konkreta förändringar att ske om inte regeringar och internationella organisationer på politisk nivå inför strategier för att införa klimatpolitiska åtgärder, som syftar till att påverka individers beteende och begränsa individers klimatpåverkan. Vi befinner oss lite i ett moment 22 där individen måste ta ansvar för att förändra sitt beteende, men att det krävs att regeringar och organisationer inför klimatpolitiska åtgärder för att individer ska förändra sitt beteende. Regeringar och organisationer anser att individen har ansvaret, och individen anser att det yttersta ansvaret ligger hos regeringar och organisationer.

     Hur kan man gå tillväga för att reducera flygresorna och köttkonsumtionen? För det första krävs en radikal klimatpolitik som ger oss starka incitament att flyga mindre och äta mindre kött. Det krävs att vi säger till andra att det är moraliskt fel att ta bilen till jobbet, att flyga och att äta nötkött. Den stora anledningen till att vi måste göra ovillkorade uppoffringar och åtaganden är omsorgen av kommande generationer och jordens fattiga. Enligt vissa krävs det mer än så; nämligen en global etik som tydligt förklarar varför det är moraliskt fel att flyga trots avsaknaden av definierade lagar och överenskommelser. Det stora problemet är att de flesta medborgarna lägger ner avsevärt mycket större vikt vid sin egen välfärd och människorna i sin omedelbara närhet. Vi distanserar oss från människor som lever i andra delar av världen. I politiska sammanhang lägger vi ner större vikt vid svenskarnas välfärd än kommande generationers välfärd eller människor som lever i andra delar av världen. Om vårt synsätt förändras kan vi också bli villiga att göra uppoffringar för deras skull genom att sluta flyga och äta nötkött. Men den stora paradoxen är att den enskilde individen inte kommer att förändra sin livsstil om inte andra följer efter. Trots insikten om att vi håller på att förstöra vår planet är väldigt få villiga att ändra sitt beteende och sin livsstil, vilket är en märklig paradox nästan som att begå kollektivt självmord utan att vilja dö. Svenskarna har en generellt hög medvetenhet kring miljöhotet, men väljer ändå inte att agera; antalet resor till fjärran länder ökar och konsumtionen av varor och prylar når allt högre höjder.  Den stora frågan som uppstår i sammanhanget är om attityder till ett problem innebär att beteendet påverkas, vilket inte är en självklarhet eftersom medvetenheten om miljöhotet är väldigt hög, men väldigt få väljer att förändra sitt beteende för att förhindra miljöförstöringen. Vad beror detta på? En förklaring nära till hands är att om det föreligger hinder för att förändra sitt beteende och om det innebär påfrestningar för individen väljer individen att inte förändra sitt beteende. En annan tänkbar förklaring grundas i en likgiltighet hos människorna och en känsla av hopplöshet; att problemet är för omfattande, ogripbart, komplext och komplicerat för att överhuvudtaget kunna påverka och göra någonting åt det. Den generella uppfattningen är att om ingen annan gör någonting åt problemet och förändrar sitt beteende kommer inte jag heller att göra det. Men vad vi måste förstå är att allt individuellt flygande ingår i ett kollektivt beteende som både skadar individen och alla andra. Därför är det moraliskt förkastligt att flyga, även om alla inte är klandervärda. Därför bör man ta avstånd från den skadliga praktik det innebär att flyga, även om effekten är marginell. Förhållandet mellan ett ökat miljömedvetande och förändrat miljöbeteende är komplicerat. Studier visar att sambandet mellan miljövänligt beteende och uppfattningar om ekologiska livsmedel inte är solklart. En del studier visar att den vanligaste orsaken till att köpa ekologiska livsmedel är hälsorelaterat där miljömedvetandet endast har en marginell betydelse. Andra studier visar att miljömedvetenheten är en stark indikator vid köpet av ekologiska produkter. Det ska nämnas i sammanhanget att det finns ett tydligt samband med en ökad oro över miljön och en ökad intention att agera miljövänligt. För att kunna oroa sig över ett problem krävs kunskap om problemets konsekvenser, och för att förvärva kunskap om relevanta samhällsproblem krävs högre utbildning. Studier visar på en tydlig korrelation mellan kunskap om miljöfrågor och miljömedvetet beteende, och visar att ett större miljömedvetet engagemang är relaterat till högre utbildning, vilket kan förklaras på olika sätt. Ett miljömedvetet engagemang kräver tid, energi och även kapital. Individer med högre utbildning har oftast en högre inkomst, vilket innebär en större valfrihet att kunna konsumera ekologiska produkter eftersom ekologiska livsmedel oftast är dyrare. En höginkomsttagare har i sin tur möjlighet att arbeta mindre än en låginkomsttagare, vilket underlättar möjligheten att köpa ekologiska produkter som oftast är mindre tillgängliga och svårare att hitta än konventionellt odlade och producerade varor. Eftersom en höginkomsttagare inte behöver arbeta i lika hög utsträckning finns större utrymme för fritid och vila, vilket påverkar energiförmågan som krävs för att ha ork att engagera sig och leva på ett miljömedvetet sätt. En höginkomsttagare behöver inte oroa sig över att få privatekonomin att gå ihop och få mat på bordet för dagen, vilket innebär att en höginkomsttagare har möjligheten och förmågan att engagera sig i andra frågor som inte handlar om att tillfredsställa de grundläggande behoven. Kan man konkludera att ett ökat miljömedvetet beteende är en fråga om klass? Även om det inte finns någon enhetlig forskning som visar på att handla ekologiska varor är kopplat till en specifik klass finns det ändå väldigt mycket som tyder på att det finns en koppling, och anledning att anta att det bland andra klasser bildas ett motstånd och minskad benägenhet att handla ekologiskt, vilket innebär att andra inte följer efter. Studier visar på att högre utbildning har en stor effekt på attityder till ekologiska livsmedel. Individer med högre utbildning har en större beredvillighet att betala för ekologiska livsmedel eftersom de anser att det bidrar till att förbättra miljön. Med högre utbildning följer också en större ekonomisk möjlighet att köpa ekologiska varor som oftast är dyrare än massproducerade livsmedel. Därför kan hävdas att en högre inkomst bidrar till att fler väljer att handla ekologiskt. Ekonomiska faktorer har alltså en stor inverkan eftersom de med lägre inkomster avstår från att köpa ekologiska livsmedel för att de är dyrare än konventionella. Genom en kort genomgång av den befintliga litteraturen på området kan konkluderas att inkomst har en stor inverkan på valet av köp av ekologiska produkter, och högre inkomst följer av högre utbildning, och genom högre utbildning och högre inkomst befinner man sig i ett högre socialt skikt. Alltså har klass inverkan på köpet av ekologiska produkter.