Konsumtion och lycka

Konsumtion och lycka

De materiella förutsättningarna för mänsklig blomstring tenderar att vara ganska lika i alla samhällen. Däremot skiljer sig de materiella förutsättningarna som är förknippade med människans sociala- och psykologiska möjligheter mellan olika samhällen. Skam spelar en betydelsefull roll i det moderna samhället. Att undvika och leva utan skam och följa med i vad som händer i samhället är viktigt för det sociala välmåendet, vilket kräver en dyrare samling varor och tjänster i ett samhälle som är rikare och där de flesta redan har ett överflöd av materiella ting. Möjligheterna till välstånd är ofrånkomligen begränsade av materiella och sociala förhållanden, men känslan av att vara lycklig växer endast till en viss tröskel med ökad tillväxt. ”Denna tröskel sammanfaller med tillfredsställandet av de väsentliga eller naturliga levnadsbehoven” (Bauman 2008:54). Ovanför tröskeln upphör sambandet mellan rikedom och lycka, vilket visar att konsumtion inte framkallar lycka och att det är svårt att utvidga lyckan utöver den nivå då ens grundläggande existensbehov är tillfredsställda. Det finns alltså inga belägg för att den samlade ökningen av konsumtionsvolymen följer en ökning av antalet människor som ”känner sig lyckliga”. Trots betydande ekonomisk tillväxt i i-länderna är livstillfredsställelsen i stort sett oförändrad. Studier visar att trots stora ökningar av BNP slutar livstillfredsställelsen att påverkas vid en viss nivå. Länder som har avsevärt lägre inkomstnivåer upplever en högre livstillfredsställelse, vilket understryker ett av bokens viktigaste budskap; att det finns starka argument för i-länderna att ge plats åt tillväxt i de fattiga länderna eftersom det är där tillväxten verkligen gör skillnad. BNP mäter främst pågående konsumtion och lycka utifrån ett kortsiktigt perspektiv. BNP och livstillfredsställelse mäter uppenbart inte samma sak. Om tillväxten avstannar betyder inte det att livskvaliteten nödvändigtvis försvagas. Det handlar om hur man definierar välstånd och livskvalitet baserat på andra värden såsom relationer och erfarenheter, istället för konsumtion. Högre inkomstnivåer leder inte nödvändigtvis till ökat socialt välmående och lycka. Forskningsresultat visar på att kopplingen mellan mer prylar och mer lycka är en illusion, och att jakten på ekonomisk tillväxt snarare kan resultera i isolering och hämma den mänskliga lyckan. I en situation där de materiella framstegen saknar motstycke i historien tenderar negativa fenomen i konsumtionsdrivna ekonomier som orsakar olycka och obehag - såsom depression, stress, försämrade sociala relationer och nervpåfrestningar - att öka i volym, frekvens och intensitet, vilket resulterat i allt mer isolerade, ängsliga och konkurrensinriktade individer. Frågan är om det finns något som vi kan kalla ett tillstånd av lycka. Vi jagar istället ständigt nästa korta stund av tillfredsställelse av våra begär som vi tror ska framkalla lycka. Konsumtionssamhället erbjuder likt en knarklangare sina missbrukande kunder endast tillfälliga stunder av eufori som vi kallar lycka. Existerar det i själva verket ingen djupare form av lycka i vårt nutida samhälle? Jag betvivlar det, men återkommer till frågan i senare kapitel.

     Huruvida människor är lyckligare eller mindre lyckliga i det flytande moderna konsumtionssamhället än i det fasta moderna produktionssamhället är och förblir en omtvistad fråga. Vad man kan konkludera är att konsumtionssamhället utlovar ständig lycka i jordelivet, och dess medlemmar står och faller med lyckan i en utsträckning som genom historien inte är känt i något annat samhälle. I konsumtionssamhället betraktas hög livskvalitet vara synonymt med att man lyckosamt uppnått vissa materiella mål. De flesta av oss som lever i det västerländska samhället blir vilseledda att tro att en strävan efter materiella artefakter leder till ökat välmående och lycka. I kontrast med konsumtionssamhällets argument och föreställningar visar forskning på att en konsumtionsorienterad ekonomi istället skapar missnöje och fördjupar känslan av osäkerhet och undergräver självförtroendet hos dess medlemmar. Den osäkerhet som bygger på en omsvepande rädsla och som bidrar till olycka tenderar att förvärras i konsumtionssamhället. Så länge medlemmarna inte blir tillfredsställda och tillståndet förvandlas till evigt blomstrar konsumtionssamhället. Konsumtionssamhällets mål är att bidra till att ett större antal människor blir lyckliga. Bevisen för riktigheten är i allra högsta grad tvivelaktiga. Det vore en sak om konsumtionssamhällets löften stämde överens med verkligheten, men så är inte fallet. Konsumtionssamhället har i själva verket passerat en kritisk punkt. Materialismen minskar människors välmående och vi längtar efter andra former av mänsklig samverkan. Det västerländska samhället har drabbats av en ”social lågkonjunktur”. Förfallet härleds till att offentliga nyttigheter tenderar att förvandlas till varor på en marknad, samtidigt som de sociala klyftorna växer. Tillväxten är en del av förklaringen till problemet. Konsumtionskapitalismen bidrar till att skapa förhållanden som leder till psykologiska komplikationer och osäkerhet hos medborgarna. I det kulturella klimatet av konsumism jämför vi oss ständigt med varandra, och nästan ingen blir skonad från den negativa sociala logik som utmynnar i en minskning av välbefinnandet.  Filosofen Kate Soper (2007) beskriver en utbredd besvikelse över det moderna livet och att den mänskliga tillfredsställelsen ligger utanför den konventionella marknaden. Tim Kassers (2002) statistiska belägg ger stöd för denna uppfattning och belyser vad han kallar ”materialismens höga pris”. Välfärdens beståndsdelar och det som bidrar till vårt välmående är våra ”inre” värden som tillhörighet och en känsla av gemenskap i samhället, vilket kontrasterar mot materialistiska värderingar som image, popularitet och ekonomisk framgång. Människor med högre ”inre” värderingar tenderar att ta ett större ansvar för miljön än de med materialistiska värderingar och är generellt lyckligare. Resultatet visar att ett mindre materialistiskt liv - och ekologiskt hållbart alternativ - skulle göra oss lyckligare och skänka oss större tillfredsställelse. Dessa rön belyser att det är möjligt att blomstra inom gränser och att frivillig återhållsamhet att konsumera kan förbättra det subjektiva välbefinnandet.