Semesterkonversation på tåg

Jag satt på tåget på väg till Torekov senaste nyårsafton och lyssnade till en konversation mellan två par i fyrtioårsåldern med barn som satt vid sätet bakom mig i kupén. Jag kunde lyssna mig till att båda paren hade varit i Thailand på semester över julen och var på väg hem till Varberg där de bodde. Konversationen fortlöpte på följande sätt: ”Det har varit så skönt att komma bort från vinterrusket i Sverige och julen med all julmat”. ”Ja, vi håller med. Det första julbordet är ju gott, men det blir ju lite tröttsamt i längden, tycker jag i alla fall”, säger mannen i den ena familjen med ett tonfall som om hans åsikt var exceptionell, ovanlig och utmärkande. ”Tycker jag i alla fall”. Ja sannolikt i likhet med ungefär 8,5 miljoner andra svenskar, så jag betvivlar väldigt starkt att hans åsikt om det svenska julbordet urskiljer sig från mängden. Hur kan man överhuvudtaget tro att man genom en sådan åsikt på något sätt är unik, vilket han sannolikt trodde genom att avsluta sitt ytterst sällsynta utlåtande med att förtydliga: ”tycker jag i alla fall”. Jag blir så trött. Samtalet fortlöpte: ”Vad tyckte ni om Thailand? Var det första gången ni var där?”, frågade kvinnan i den ena familjen. ”Nej, det var andra gången faktiskt, vi älskar Thailand, alla är så vänliga och det är så smidigt att ha med sig barnen”, svarar kvinnan i den andra familjen. ”Ja, det är det verkligen, och det är väldigt god mat, och så är det billigt också att vara ute och äta på restaurang”. ”Det är verkligen billigt, vi gjorde inte av med många kronor, ja bortsett från Magnus som fick för sig att ta dykarcertifikat, det kostade lite grann”. Magnus inflikar: ”Men det är betydligt billigare att ta det där än i Sverige, jag tycker att det var värt det. Det var första gången jag dök och tyckte det var jätteroligt”. ”Nej, varken jag eller Rickard dyker, men barnen snorklade och såg jättemånga fina fiskar, eller hur Alice?”, säger mamman och tittar mot sin dotter, varav dottern nickar instämmande febrilt upptagen av att spela spel på mobilen. ”Vi var även på massage flera gånger”, påpekar mannen som hade tagit dykarcertifikat. ”Det var vi också, och så duktiga de är på massage”. ”Ja verkligen, tog ni sån varierande massage eller bara thaimassage?”. ”Nej, vi provade varierad massage, som var helt fantastiskt, man känner sig som en helt ny människa när man går därifrån”. ”Ja, men jag tycker kvaliteten varierar beroende på vilket ställe man kommer till”. ”Ja, det gör det kanske”. ”Vi fick höra att man skulle titta efter om det fanns ett diplom på stället, då var det bra kvalitet. Tydligen är de utbildade då på ett annat sätt”. ”Jaha, nej det visste vi inte, men visst var det lite varierande kvalitet. På ett ställe jag var på tog hon som masserade i alldeles för hårt så jag var helt mörbultad efteråt”. ”Ja, nej då är det ju inte skönt”. ”Vi var ett par dagar inne i Bangkok, men vi tyckte att det var en alldeles för stor stad med mycket stress och trafik”. ”Ja, och luften är så dålig i Bangkok, men betydligt friskare vid strandorterna”. ”Ja, till Bangkok åker vi nog inte igen tror jag, eller hur Magnus?”. Magnus instämde. ”Och det är så billigt att ta sig fram med taxi och tuk tuk”. ”Ja, det är det verkligen”. Nu dog samtalet ut en aning efter att paren delat med sig av varandras fantastiska semesterminnen i snart en halvtimme. ”Vi hyrde moppe en dag, men det var lite kusligt med trafiken, de håller ju inte sig direkt till samma trafikregler som i Sverige”. ”Nej, så är det och det är ju ganska många olyckor också som man ser”. ”Vi såg en jättestor Pytonorm mitt på vägen, den kröp över långsamt så att bilarna fick stanna. Den var säkert fyra meter lång. Det var lite läskigt”. ”Ja, det förstår jag, men annars såg vi inte så mycket spindlar eller andra kryp, och i övrigt var det ganska renligt, tycker jag”. ”Ja, vårt hotell var jättefräscht och alla toaletter på restaurangerna var också fräscha”. Efter att ha uttömt de allra sista upplevelserna att berätta om från sin fantastiskt händelserika resa blev det nu tyst i flera minuter och respektive par satt och småpratade med varandra och med barnen då kvinnan i den ena familjen börjar prata om blommor: ”Ja, nu får jag se om mina orkidéer där hemma har klarat sig. Jag planterade två krukor strax innan vi åkte. ”Ja, men orkidéer brukar klara sig bra”. ”Ja, min mamma har förhoppningsvis varit och vattnat våra blommor nu när vi varit borta”. ”Ja, får hoppas det så ni inte kommer hem till ett hus med helt vissna blommor”, sa kvinnan i den andra familjen och skrattade. Sedan var jag framme i Båstad där jag blev hämtad av Ebba. Det var en väldigt intressant konversation att följa. Världsmästerskapet i meningslöst dravel fick jag följa från allra bästa åhörarplats. Denna konversation vann. Priset var en resa till Thailand så att vinnaren kunde förvärva samma intellektuellt berikande och kulturella kunskaper och erfarenheter året efter så att titeln kunde försvaras även nästa år.